Vissa företag ser hållbarhetsrapportering som ett onödigt krav. För dessa blir EU:s regelverk Empowering Consumers Directive, som ska motverka greenwashing, ett ytterligare irritationsmoment. Men allt fler upptäckter istället möjligheterna.
Många ser till exempel att hållbarhetsrapporten blir en viktig del för att framtidssäkra verksamheten och skapa högre förtroende för varumärket. Ulrica Winberg-Jonsson som arbetar med att stödja företag i processen kring Hållbarhetsrapporter säger att:
Vi har gjort många hållbarhetsrapporter åt kunder och vet att många företag anser att både framtagningsprocessen och sedan själva innehållet skapar användbara värden till deras affärsutveckling. Exempel som uppges är att den ger bättre beslutsunderlag, bygger förtroende hos kunder och investerare och stärker förmågan att attrahera kompetens.
Möt lagkraven och skapa riktning samtidigt
EU:s kommande regelverk, Empowering Consumers Directive, ska säkerställa att företag bara kommunicerar hållbarhets- och miljöpåståenden som kan styrkas med fakta relevanta data och verifierbara underlag. Generella eller otydliga hållbarhetsbudskap kommer att granskas hårdare än tidigare. Direktivet flyttar fokus från vad företag säger till vad företag kan visa. Det gynnar de företag som arbetar långsiktigt, transparent och genuint med sin omställning.
Det innebär förstås att företag behöver få bättre koll på sin påverkan, sina risker och sina möjligheter. Givetvis kan det upplevas som komplext, men processen skapar samtidigt värdefulla insikter. När företag kartlägger sina hållbarhetsfrågor blir det ofta tydligare var de största riskerna finns, vilka områden som behöver prioriteras och vilka affärsmöjligheter som kan stärka verksamheten framåt.
Det som till en början uppfattas som ett lagkrav kan i realiteten bli en kompass för framtiden. En hållbarhetsrapport som baseras på rådatan från ditt företag innebär en möjlighet till att skapa er egen storytelling och bygga förtroende, berättar Ulrica.
Hållbarhetsrapporten blir ett strategiskt verktyg
Den trovärdiga hållbarhetsrapporten blir alltså en allt viktigare del av företagets möjlighet att bygga konkurrenskraft och attraktion. Att koppla hållbarhetsrapporteringen till affären, skapa riktning i omställningen och bygga den kunskap och kapacitet som behövs för att driva arbetet vidare långsiktigt. Ulrica säger att:
Jag tror att hållbarhetsrapportering skapar mest värde när den används som ett årligt underlag för beslut kring affärsutveckling och kommunikation mot företagets olika målgrupper. När den enbart blir en pdf som läggs upp på webbsidan eller trycks upp i några exemplar ger den dålig utdelning.
Transparens stärker varumärket
Kunder, investerare, medarbetare och samarbetspartners ställer allt högre krav på att både förstå och faktiskt få vetskap om hur företag arbetar med hållbarhet i praktiken. Hållbarhetsrapporten hjälper ditt företag att bygga er kommunikation på faktiska resultat istället för lösa ambitioner. Det skapar trovärdighet och stärker förtroendet och varumärket. Människor och andra företag eller organisationer vill i allt större utsträckning vara en del av verksamheter som bidrar till en positiv utveckling.
”I en tid när transparens blir allt viktigare är det de företag som kan visa vad de gör år efter år som kommer att stå starkast”, avslutar Ulrica.
Faktaruta
Empowering Consumers Directive är ett EU-regelverk som ska säkerställa att företag bara kommunicerar hållbarhets- och miljöpåståenden som kan styrkas med fakta.
Bakgrunden är att många företag idag använder begrepp som ”miljövänlig”, ”hållbar” eller ”klimatneutral” utan att tydligt kunna visa vad påståendena bygger på. Direktivet syftar till att minska risken för greenwashing och göra det enklare för kunder och andra intressenter att fatta välgrundade beslut.
För företag innebär det bland annat att:
Miljöpåståenden behöver kunna verifieras och styrkas med data.
Generella och vaga hållbarhetsbudskap kommer att granskas hårdare.
Transparens och tydlig dokumentation blir allt viktigare.
Hållbarhetsrapporteringen får en central roll som grund för trovärdig kommunikation.
EU:s medlemsländer ska implementera dessa regler nationellt och om ett företags kommunikation inte klarar granskning kan det få både juridiska och affärsmässiga konsekvenser. Exakt vilka sanktioner som blir aktuella beror på hur direktivet implementeras i nationell lag, men i praktiken kan det handla om följande:
1. Förbud att använda påståendet Myndigheter kan kräva att företaget tar bort, ändrar eller upphör med marknadsföringen.
2. Sanktionsavgifter och böter Företag som bryter mot reglerna kan riskera ekonomiska sanktioner. Inom EU diskuteras nivåer som ska vara tillräckligt kännbara för att avskräcka från greenwashing.
3. Skadat förtroende För många företag är den största risken inte den juridiska sanktionen utan förtroendeförlusten. Kunder, investerare, medarbetare och samarbetspartners vill kunna lita på den information som kommuniceras.
4. Ökad granskning Ett företag som har blivit uppmärksammat för greenwashing kan få mer omfattande granskning framöver från både myndigheter, media, konsumentorganisationer, kunder och investerare.
Empowering Consumers Directive börjar gälla den 27 september 2026.
Vill du veta mer om hur just ditt företag kan navigera i Empowering Consumers Directive?
