Många företag upplever hållbarhetsrapportering som ett lagkrav eller en administrativ uppgift. Samtidigt ser allt fler organisationer möjligheten att använda rapporteringen som ett verktyg för styrning, uppföljning och kommunikation.
När hållbarhetsarbetet dokumenteras och följs upp på ett strukturerat sätt kan det bidra med ett bättre beslutsunderlag och ge företag en tydligare bild av sina risker, möjligheter och prioriteringar.
Många ser till exempel att hållbarhetsrapporten blir en viktig del för att framtidssäkra verksamheten och skapa högre förtroende för varumärket. Ulrica Winberg-Jonsson som arbetar med att stödja företag i processen kring Hållbarhetsrapporter säger att:
Hållbarhetsteamet har medverkat i arbetet med många hållbarhetsrapporter och upplever att många företag ser värden både i själva processen och i den färdiga rapporten. Vanliga exempel som lyfts fram är att rapporteringen kan bidra till ökad kunskap om verksamheten, ge bättre underlag för beslut och skapa större transparens gentemot kunder, investerare, medarbetare och andra intressenter, säger Ulrica Winberg-Jonsson, som arbetar med att stödja företag i processen kring hållbarhetsrapportering.
Fakta bakom orden
Kraven på hur företag får kommunicera sitt miljö- och hållbarhetsarbete utvecklas kontinuerligt inom EU. Syftet är bland annat att minska risken för vilseledande eller felaktiga hållbarhetspåståenden och att ge kunder och andra intressenter bättre möjligheter att fatta välgrundade beslut. EU har beslutat om skärpta regler genom direktivet Empowering Consumers for the Green Transition (ECGT), samtidigt som det under senare år har förts diskussioner om ytterligare reglering av miljöpåståenden genom det så kallade Green Claims-förslaget.
För företag innebär utvecklingen att det blir allt viktigare att kunna förklara, dokumentera och vid behov ge bevis på de hållbarhetsrelaterade uppgifter som kommuniceras. En väl genomförd hållbarhetsrapportering kan bidra med underlag som underlättar detta arbete.
När företag systematiskt kartlägger sina hållbarhetsfrågor blir det ofta lättare att identifiera väsentliga risker, förstå verksamhetens påverkan och prioritera insatser där de kan göra störst nytta för verksamheten och dess intressenter.
Det som från början uppfattas som ett rapporteringskrav kan i många fall utvecklas till ett värdefullt verktyg för styrning, uppföljning och bygga förtroende. När hållbarhetsdata samlas in och analyseras får företaget också ett bättre underlag för att beskriva sitt arbete på ett sakligt och transparent sätt, säger Ulrica Winberg-Jonsson.
Hållbarhetsrapporten blir ett strategiskt verktyg
Hållbarhetsrapportering kan vara en del av det löpande arbetet. Genom att följa upp mål, resultat och utvecklingsområden integreras hållbarhetsfrågor i affärsverksamheten. Rapporteringen kan också internt bidra till ökad samordning och ge organisationen en gemensam bild av vilka frågor som är mest betydelsefulla att arbeta vidare med.
– Jag tror att hållbarhetsrapportering skapar störst värde när den används aktivt som ett underlag för beslut, uppföljning och dialog med företagets olika målgrupper. Om rapporten enbart produceras för att uppfylla ett formellt krav finns risken att organisationen går miste om många av de insikter och det affärsvärde som rapporten kan ge, säger Ulrica Winberg-Jonsson.
Transparens kan stärka förtroendet
Kunder, investerare, medarbetare och samarbetspartners efterfrågar i många fall större insyn i hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor. Därför väljer allt fler organisationer att redovisa både framsteg, utmaningar och prioriterade områden på ett mer strukturerat sätt.
När kommunikationen bygger på dokumenterade uppgifter och redovisade resultat blir det enklare för intressenter att förstå hur företaget arbetar och vilka områden som prioriteras. Det kan bidra till ökat förtroende och ge bättre förutsättningar för en konstruktiv dialog.
– I en tid när transparens blir allt viktigare tror jag att företag som arbetar långsiktigt med att följa upp, dokumentera och redovisa sitt hållbarhetsarbete har bättre förutsättningar att skapa förtroende hos sina intressenter över tid, avslutar Ulrica Winberg-Jonsson.
Faktaruta
Empowering Consumers for the Green Transition (ECGT) är ett EU-direktiv som syftar till att stärka konsumentskyddet och motverka vilseledande miljöpåståenden i marknadsföring. Direktivet innebär bland annat skärpta krav på hur vissa hållbarhets- och miljöbudskap får användas.
Bakgrunden är att konsumenter ofta möter miljö- och hållbarhetspåståenden som kan vara svåra att bedöma eller jämföra. Syftet med regleringen är att öka tydligheten och stärka förtroendet för hållbarhetskommunikation.
För företag innebär utvecklingen bland annat att:
Miljö- och hållbarhetspåståenden i högre grad behöver kunna motiveras och dokumenteras.
Generella och otydligt definierade miljöbudskap kan innebära ökade juridiska risker.
Transparens kring metoder, beräkningar och underlag blir allt viktigare.
Intern dokumentation och strukturerad hållbarhetsrapportering kan ge ett bättre underlag för extern kommunikation.
Det är medlemsstaternas ansvar att genomföra direktivet i nationell lagstiftning och tillsynen sker enligt respektive lands regler. Vilka sanktioner som kan bli aktuella beror därför på nationell lagstiftning och omständigheterna i det enskilda fallet.
Möjliga konsekvenser av vilseledande miljökommunikation kan exempelvis vara:
1. Krav på att ändra eller upphöra med marknadsföringen Ansvarig myndighet eller domstol kan kräva att ett påstående tas bort eller ändras.
2. Ekonomiska sanktioner enligt nationell lagstiftning Beroende på vilket regelverk som tillämpas kan överträdelser medföra ekonomiska konsekvenser.
3. Förtroendepåverkan Om ett företag uppfattas kommunicera hållbarhetsinformation som inte kan styrkas kan det påverka relationen till kunder, investerare, medarbetare och andra intressenter.
4. Ökad granskning Företag som uppmärksammas för potentiellt vilseledande hållbarhetskommunikation kan komma att granskas närmare av myndigheter, media, investerare eller andra intressenter.
Empowering Consumers Directive börjar gälla den 27 september 2026.
Vill du veta mer om hur just ditt företag kan navigera i Empowering Consumers Directive?
